Dikter från en skolbänk.
(Bilder finns någon annanstans)
Kunskaper
när jag föddes hade jag ingenting
eller jag hade en del från min mor och min far
men det var inget jag visste då
jag låg på ett golv och folk tog bilder
jag minns inget av det
men sedan lärde dom mig saker
och nu är jag någon
men det har jag också lärt mig
Tolkning
En skata sitter på en ledning
och en sol går ner bakom
ett fält med gula blommor och det blåser
det är det jävligaste jag har upplevt
en skata som sitter på en ledning
en sol går ner bakom
ett fält med gula blommor oh det blåser
det är allt jag någonsin velat se
Analysera
Jag lyssnar in
Ställer mig vid sidan
Öppnar upp ögonen
Glömmer att jag finns
Det finns något osagt
Alltid något bortom
Ett steg närmre
Öppnar upp ögonen
Utveckla
gräv din grav eller upptäck något om dig själv
sluta aldrig drömma
sluta aldrig kämpa
du vet mer än du tror
tänk om, revidera
skorna är dina
bär dom väl
bär dom med stolthet
Bildförståelse
trummor på broar
där vatten svävar fram
soldränkta stränder från skagen
engelska gator utan slut
vissnande rosor på blanka bord
en vision
en röst
en skugga
en hand
Bestämmelser
ta av dig mössan
ge mig dina ögon
ge mig allt du någonsin har ägt
jag ska äga det
smula sönder det
kasta ut det genom fönstret
försök inte ens förstå
jag äger din förståelse
Opinionsbildning
ensam är stark sa dom
men ack nej
dom vet ingenting
lägg dig under rönnbärsträden
duka under för nyponbomben
pojken, flickan gira hela bunten
gira dom, i snö blir blod rosa
Godkänt
en tom rad
ingen parkett
ingen första parkett
ingen bankett för dig lilla vän
säg vad du vill ha
och jag ger dig det
ger dig hela världen
säg vad du vill bli
och jag berättar om nyttoaspekten
Väl godkänt
hjärtliga gratulationer
jag önskade mig en bobbycar
hjärtliga gratulationer
jag önskade mig definitely maybe
hjärtliga gratulationer
jag önskade mig en morfar
hjärtliga gratulationer
Vg i svenska, engelska, historia
Mycket väl godkänt
lärde du dig nåt
jag har glömt allt
jag kan rabbla Sveriges floder utantill
men vet inte ens var dom ligger
jag kan allt om liggande stolar
ge mig en bok och jag slukar den
ge mig ett papper och jag viker det
viker in sidorna, viker in vikten av det
ett, två, tre
klara, färdiga, gå
söndag 5 december 2010
Hammerhill revisited!
Var i hammarkullen på föreläsning med Ove Sernhede. hade läst ett häfte innan om stigmatiseringen i förorten. Oves föreläsning var intressant. kanske lite för subjektiv, men det känns som Göteborg har ett stort problem när det kommer till integrationen. Den fungerar liksom inte. Ove menar på att ungdomarna från förorten känner en slags uppgivenhet i sin situation. Han menar att det finns visioner, men att man inte tror att dom kan realiseras.
Håller väl med honom. Jag hoppas bara att det finns fler spelrum än hiphopen, och dess machokultur. Vad händer med ungdomar som inte delar detta intresse. vad händer med de ungdomar som står vi sidan om och tittar på. När får de komma till tals och synas. När får kvinnorna i förorten göra sin röst hörd. Kanske en annan fråga att tampas med.
A sweet summer's night on HammerHill - Jens Lekman Live in Cleveland
Håller väl med honom. Jag hoppas bara att det finns fler spelrum än hiphopen, och dess machokultur. Vad händer med ungdomar som inte delar detta intresse. vad händer med de ungdomar som står vi sidan om och tittar på. När får de komma till tals och synas. När får kvinnorna i förorten göra sin röst hörd. Kanske en annan fråga att tampas med.
A sweet summer's night on HammerHill - Jens Lekman Live in Cleveland
torsdag 4 november 2010
De regna.....
Fick en tung klump i magen efter måndagens blogg-genomgång och beslöt mig för att spendera lite tid i skolans atelje. Henrik och Rebecka slöt upp och det kändes som man för en gångs skull tog tag i saker och ting. Måste göras om.
Snart finns det ett pingisbord.....
torsdag 14 oktober 2010
chatt!
Chatta är inte helt enkelt......
Nu har jag låtsas att jag är tjej, att jag har katt och att jag är intresserad av sänkta volvobilar.
söndag 10 oktober 2010
05
Vecka 05 med bloggen, gick i Sokrates namn. Vi hade s.k "sokratiska samtal". Intressant och det verkar vara ett bra komplement i den framtida undervisningen. Ann.S.Pihlgren hade föreläsningen varvat med workshops hela Torsdagen. Vi fick möjlighet att vara samtalsledare och fick också vara deltagare i samtalen.
Svårast var nog att inte gå i en debatt och att försöka omvärdera sin åsikter. Man är ganska fast i de åsikter man har.
Det känns som att man börjar känna de flesta i klassen. Känner att jag måste börja utnyttja klassens atelje. Måste börja måla. Känner mig just nu lite inspirationslös. Även i mitt skrivande av musik. Får liksom inte ut det jag villa säga. Måste få ner det på papper eller på duk. Kanske ännu ett löfte för kommande veckor.
I helgen dog kungen. Kungen av soul. Solomon Burke. R.I.P
Svårast var nog att inte gå i en debatt och att försöka omvärdera sin åsikter. Man är ganska fast i de åsikter man har.
Det känns som att man börjar känna de flesta i klassen. Känner att jag måste börja utnyttja klassens atelje. Måste börja måla. Känner mig just nu lite inspirationslös. Även i mitt skrivande av musik. Får liksom inte ut det jag villa säga. Måste få ner det på papper eller på duk. Kanske ännu ett löfte för kommande veckor.
I helgen dog kungen. Kungen av soul. Solomon Burke. R.I.P
onsdag 6 oktober 2010
04
Vecka 4. På måndagens morgonsamling såg vi två filmer. Den ena handlade om ett fattigt område i Venezuela. "Caracas - The informal city" . Filmen handlade om två arkitekter, som ville hjälpa till att förändra detta sk. ghetto område. De ville med hjälp av invånarna skapa en förändring i t.ex. vattenförsörjning och olika typer av kulturcentrum.
Den andra filmen handlade om hemlösa under tunnelbanan i Pennstation, New York. Man fick följa olika personer, hur de levde under marken. Det hade blivit en egen stad där nere, fylld av droger och misär. Men dokumentären visade ändå dessa människors vänskapsband drömmer och varför de var där de var. Rekommenderar alla att se den.
Det känns som att den röda tråden i dessa filmer var att liksom visa på ett kaos. Ett kaos som vi i den moderna västvärlden aldrig skulle vilja bo i. Men vad är kaos och vad är normalt. Vilka regler följer vi när vi bygger en infrastruktur?
Sedan ägnades hela måndagen åt att diskutera fredagens workshop på världskulturmuseet. Som verkar ha upprört många. Klassen har delats i två läger. Fortsättning följer.....
Den andra filmen handlade om hemlösa under tunnelbanan i Pennstation, New York. Man fick följa olika personer, hur de levde under marken. Det hade blivit en egen stad där nere, fylld av droger och misär. Men dokumentären visade ändå dessa människors vänskapsband drömmer och varför de var där de var. Rekommenderar alla att se den.
Det känns som att den röda tråden i dessa filmer var att liksom visa på ett kaos. Ett kaos som vi i den moderna västvärlden aldrig skulle vilja bo i. Men vad är kaos och vad är normalt. Vilka regler följer vi när vi bygger en infrastruktur?
Sedan ägnades hela måndagen åt att diskutera fredagens workshop på världskulturmuseet. Som verkar ha upprört många. Klassen har delats i två läger. Fortsättning följer.....
03
Vecka 3 i skolan blev en vecka vigd åt idetorka, för min egen del. Har haft svårt att skissa i boken. Blir bara teckningar som växer till något och som sedan drunknar i svart bläck. Lägger den åt sidan ett tag.
Vi hade workshop på måndagen, då vi placerades i grupper och fick inta roller att spela, sedan skulle vi jobba med olika typer av material, i en kvart ungefär. Svårast var det att få i uppgift att vara sig själv. Det kändes bara skumt. Det är svårt att vara sig själv, när alla andra har andra roller. Uppgiften var intressant. Man minns hur svårt det var i skolan att just jobba i grupp. Särskilt i de skapande ämnena. Man får prestationsångest och andras åsikter spelar stor roll.
På tisdagen var vi på Marianne Lindeberg De Geers utställning på Bohusläns museum. Hon visar en stor bredd och jag gillade det mesta. Hennes familjeporträtt i akryl stack ut mest. Vissa grejer kändes lite provocerande och när hon mixtrar med andra konstnärers tavlor känns det lite barnsligt.
Tavla från utställningen på Bohusläns museum.
Vi hade workshop på måndagen, då vi placerades i grupper och fick inta roller att spela, sedan skulle vi jobba med olika typer av material, i en kvart ungefär. Svårast var det att få i uppgift att vara sig själv. Det kändes bara skumt. Det är svårt att vara sig själv, när alla andra har andra roller. Uppgiften var intressant. Man minns hur svårt det var i skolan att just jobba i grupp. Särskilt i de skapande ämnena. Man får prestationsångest och andras åsikter spelar stor roll.
På tisdagen var vi på Marianne Lindeberg De Geers utställning på Bohusläns museum. Hon visar en stor bredd och jag gillade det mesta. Hennes familjeporträtt i akryl stack ut mest. Vissa grejer kändes lite provocerande och när hon mixtrar med andra konstnärers tavlor känns det lite barnsligt.
fredag 24 september 2010
02.
Dags att summera vecka 2.
Vi hade hela förra veckan vigd åt projektet, "förändring i det offentliga rummet".
Vilket innebar att jag gjorde flaskpost som jag ställde vid Evert Taube-statyn nere vid operan. Det var ett intressant projekt, men jag kände att kunde ha utmanat mig själv mer, kanske gjort nåt lite mer våghalsigt. Det kändes också som man hade velat haft lite mer tid på sig.
Jag tänkte mig flaskposten som en slags symbol för längtan eller drömmen om att bara ge sig av. Kanske också ett rop efter någon, ett bevis på att ingen är ensam runt om i världen.
Hela uppgiften fick mig att fundera på vem det egentligen det är som äger det offentliga rummet?. Vem har rätt att sätta upp reklam överallt. Vissa säger att tags är konst, men är inte huset som grafittin målas på också konst skapad av en arkitekt. Det är i alla fall svårt och väcker många frågor inom mig.
Vi hade hela förra veckan vigd åt projektet, "förändring i det offentliga rummet".
Vilket innebar att jag gjorde flaskpost som jag ställde vid Evert Taube-statyn nere vid operan. Det var ett intressant projekt, men jag kände att kunde ha utmanat mig själv mer, kanske gjort nåt lite mer våghalsigt. Det kändes också som man hade velat haft lite mer tid på sig.
Jag tänkte mig flaskposten som en slags symbol för längtan eller drömmen om att bara ge sig av. Kanske också ett rop efter någon, ett bevis på att ingen är ensam runt om i världen.
Hela uppgiften fick mig att fundera på vem det egentligen det är som äger det offentliga rummet?. Vem har rätt att sätta upp reklam överallt. Vissa säger att tags är konst, men är inte huset som grafittin målas på också konst skapad av en arkitekt. Det är i alla fall svårt och väcker många frågor inom mig.
tisdag 14 september 2010
Jimmie boy!
Såg filmen "Searching for the wrong eyed jesus" igår kväll. Mycket bra. Musikern Jim White bilar genom amerikanska södern bland episkopalkyrkor och träskmarker. Helt otrolig musik blandat med surrealistiska miljöer.
fredag 10 september 2010
O1
Dags att summera första veckan i skolan!
Jag har varit lite sjuk och missat en del, så det är synd. Kanske gav Berlin-resan igen.
Vi har fått en bok att skissa i, men har redan rivit ut en del sidor, trots att man inte skulle det, men jag får väl köpa en likadan igen snart.
Vi var på konstutställning på konsthallen. "dissidentification", tror jag utställningen hette. Jag gillade skarpt en videoinstallation av Charlotte Gyllenhammar, där hon iklätt sig rollen som Ziggy Stardust och Ulrice Meinhof. Kändes som om den sa en del om utanförskap.
Annars har jag tecknat en del. Försöker att inte tänka så mycket, utan mer tecknar på och tittar igenom det senare. Lite likadant jag borde göra med musiken, men det är svårt. man fastnar lätt i det man håller på med.
Gick igenom en del foton också jag tagit, så jag ska väl försöka lägga upp lite här i fortsättningen.
Såg i veckan filmen "Touching the Void" , om två bergsklättrare som råkar ut för en del hemska saker. Filmen är jättebra och varvar både skådespelare och intervjuer med de riktiga klättrarna. Under en sekvens i filmen berättar en av klättrarna hur han kände när han förlorat allt hopp om att överleva. Starkt och fint berättat. Filmen bjuder också fina naturbilder.
Jag har varit lite sjuk och missat en del, så det är synd. Kanske gav Berlin-resan igen.
Vi har fått en bok att skissa i, men har redan rivit ut en del sidor, trots att man inte skulle det, men jag får väl köpa en likadan igen snart.
Vi var på konstutställning på konsthallen. "dissidentification", tror jag utställningen hette. Jag gillade skarpt en videoinstallation av Charlotte Gyllenhammar, där hon iklätt sig rollen som Ziggy Stardust och Ulrice Meinhof. Kändes som om den sa en del om utanförskap.
Annars har jag tecknat en del. Försöker att inte tänka så mycket, utan mer tecknar på och tittar igenom det senare. Lite likadant jag borde göra med musiken, men det är svårt. man fastnar lätt i det man håller på med.
Gick igenom en del foton också jag tagit, så jag ska väl försöka lägga upp lite här i fortsättningen.
Såg i veckan filmen "Touching the Void" , om två bergsklättrare som råkar ut för en del hemska saker. Filmen är jättebra och varvar både skådespelare och intervjuer med de riktiga klättrarna. Under en sekvens i filmen berättar en av klättrarna hur han kände när han förlorat allt hopp om att överleva. Starkt och fint berättat. Filmen bjuder också fina naturbilder.
torsdag 9 september 2010
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)