Under konstruktion.

Spenderade dagen i ateljen.
Tänkte först att jag skulle bygga min fågelholk i ett garage och sen hade jag planer på att bygga det direkt i naturen. Men vädret är ju som det är I GBG, så det fick bli ateljen ändå.

Jag har kommit en bit på vägen. och har en vägg kvar att få ihop, som kan fungera som en öppning att gå in och ut genom. Har också en del smågrejer kvar, som det runda hålet och lite mer tak. Kanske lite röd färg också. Jag har upptäckt att jag inte direkt utvecklats sen träslöjden i nian.

Jag tänker och jag hoppas att några ideer skall poppa upp när jag är färdig med holken. som kan bli en avslutande del i gestaltningen. Känns som jag behöver börja skriva snart också om det inte skall bli för stressigt.
Jag tycker det av avkopplande att bara skapa utan att tänka. Något jag tänkt på skulle kunna funka bra i skolan. Att eleverna får börja skapa något bestämt, för att sedan kunna gå vidare och utveckla det.

Mina tankar om min gestaltning ligger fortfarande kvar i min fundering om ägande och om vem som har rätt att äga platser. Jag tänker att kommer att inreda fågelholken med något som kan bli personligt just för mig. En annan tanke jag har är också att placera holken i naturen. Kanske isolera den och låt den stå kvar någonstans. Jag vet om det går. Kan bli så att någon kan göra sig illa på den eller nåt.

Har också börjat läsa om boken "Doppler" av Erland Loe, som handlar om en man som flyttar ut i naturen. Jag funderar på hurvida det ligger en flykt i att bosätta sig på ett sådant sätt eller om det handlar om att närma sig något. Kanske borde jag bo så själv. Extremt, men lärorikt. Jag vet inte.
Jag tänker att jag måste belysa mitt eget ägande på ett slags sätt. Fågelholken blir en symbol för något. Riktigt vad vet jag inte än. Det finns något luddigt fortfarande, men jag känner att jag börjar närma mig något.

back to basics (holken)

Ja då var det dags att skapa något kanske. Det börjar bli som en härlig upprepning.
Jag kommer inte på vad jag vill göra och eftersom det känns som att det spretar åt för många häll, har jag nu bestämt mig för att återvända till iden jag hade om fågelholken.

Kanske får att jag bara vill syssla med nåt, eller en förhoppning om att det ska öppna någon dörr igen.
Men det kändes som om fågelholken var något jag borde ha gjort klart.

Har börjat måla lite akvarell, men vet inte vad det kan bli av det.

Hej igen!

Ja då var det dags att utveckla mitt arbete. Den förra Gestaltningen då handlade om ägande, Mitt ägande i konstrast till naturen.
Jag vet inte om jag fick så mycket feedback på redovisningen, som jag kan använda mig av.
Det var intressant att fota, men kanske borde jag använda mig av någon annan teknik denna gången.
Jag är intresserad av ägande och min egen och andras fascination för saker. Ibland känns det som om det betyder hela världen och ibland som om man lätt skulle kunna göra sig av med alla saker man äger. som om det hela bara är en extra tyngd. Jag har också blivit lite intresserad av människor som flyttar ut och bosätter sig i naturen. Det skulle vara kul att kunna få in det på något sätt.
Hur ser andras ägande ut. Vilka saker betyder mest för mina vänner. Det är frågor om poppar upp i huvudet och som jag skulle vilja ha svar på.
Har börjat skriva lite musik med detta tema.
Jag fortsätter så att säga på samma spår, men gräver ner mig lite extra i det.
Vet inte riktigt vilken väg jag går, men kommer nog på nåt snart.

Såg dokumentären Hippieland på svt dox. av Tekla och Håkan Berthas. En intressant film om människor  som valt att leva på ett lite annorlunda sätt.

Det började i Kålltorp...

För en antal veckor sen befann jag mig i Kålltorp. Promenader, kaffedrickande och fotograferande var ungefär som dagarna såg ut. Funderingar på vad det vad vi skulle göra? Vad säger Kålltorp?

Det var jobbigt. Jag har svårt för sånt. Det är svårt att inte få en uppgift, som jag kan utföra.
Under dessa promenader funderade jag på två olika saker. Det ena var hur naturen smälter ihop med det byggda. Det av människan skapta. Det andra var ägande. Ägande av mark.
I kålltorp bor det människor. Människor som både hyr och äger sina lägenheter. Nya hus byggdes och somliga stod tomma. Mark plöjdes undan och saker revs.
Jag började fundera varför man inte bara kan slå sig ner i en gräsbacke eller i en skogsdunge och bygga sig ett hus. Detta låter kanske banalt och strukturlöst, men i mitt huvud växte denna tanke. Människor äger marken. Kommuner äger marken. Sverige äger marken. Eu äger marken.

Med dessa funderingar startade den tredje veckan.
Jag hade svårt att hitta fram till nåt. Svårt att börja någonstans. Jag hade planer på att marken skulle få stå som symbol. Jag köpte en massa flaggor. Sådana man har i födelsedagstårtor. Tänkte att jag skulle göra något med detta.
Det kändes inte bra. Jag började inspireras av bilder på stora massor som flöt ut och tog plats.

Fjärde veckan närmade sig och saker och ting började rasa samman. Kålltorp kändes blekt, tråkigt och oinspirerande. Jag ville bara lägga ner denna gestaltning och börja på något annat.
Efter en av de sista handledningarna bestämde jag mig för att börja med en ide jag haft. Att skapa en fågelholk i mänsklig storlek. En fågelholk som kunde ge bo åt någon. Jag började skissa på hur den skulle byggas, men inom mig kändes det inte bra. Jag kunde inte få fram mina tankar om ägande på ett bra sätt. Jag kunde inte hänga upp holken i ett träd. Det skulle bli alldeles för tungt.
Men skogen lockade mig. Det vilda. naturen. kontrasten mellan mitt. och det jag uppfattar som det jag aldrig någonsin egentligen kan äga. Naturen.
Jag ville foto. Jag bestämde mig för att fota mina saker, det jag äger, och det jag har i min lägenhet.

Jag vill visa mitt eget ägande i kontrast till naturen.

Jag samlade ihop saker i mitt hem jag tycker om. Saker som ger mig minnen. En sänglampa, skivor, böcker och filmer m.m. och placerade detta i en skogsmiljö. Mitt hem förflyttades bort. Det jag äger befann sig någon annanstans. På flykt bort från staden, lägenheten. mig själv.

Resultat hittar ni i föregående inlägg. 

Allt började med Kålltorp. Det har varit lärorikt att se sin egen utveckling under denna gestaltning. För mig tar det ett tag att komma igång. Under de gånger jag har varit med på handledningen, har det fungerat utmärkt, som ett sätt att kunna bolla ideer mellan varandra.
Jag har insett att jag måste göra saker, skapa utan ett mål, annars hittar jag aldrig vägen. Jag måste sluta vara låst i min egen bild av vad människor tycker om det jag skapar.
Kanske borde jag i framtiden ocksån dokumentera bättre.

Genom detta arbete känner jag att får en starkare syn på svårigheten elever kan ha i skapandeprocessen. Det är så svårt när man väl befinner sig där själv. Måste komma ihåg det i min roll som lärare
Jag tror att inkörsportar såsom filmer, böcker, platser kan vara en bra katalysator för en elev.

Färdigt!

Detta är resultatet, produkten. Titeln är "Utflyttad"


Summering av hela arbetet kommer i nästa inlägg.